Jag bygger ett hus av hampa – Del 1

Cannabis. Det kan man ha till mycket. Bland annat bygga hus med. Vilket jag är på gång med att göra.

Det började med att jag berättade för min svärdotter att jag skulle bygga ett Attefallshus på tomten. Hon är arkitekt och sa: “Jag kan hjälpa dig, om det blir ett ekologiskt bygge”.
Det är svårt att motstå en sån utmaning. Så vi började leta efter miljövänliga byggmetoder och material. Båda två fastnade för hampa har en mängd orsaker. Längst ner i artikeln listar jag alla miljöfördelar med materialet som jag kan komma på. Det handlar om industrihampa, är kanske bästa att tillägga, som är lagligt att odla och som inte har någon berusningseffekt.

Här är jag, i cannabisfältet på Österlen, där jag köpte hampan till huset.

Översvämningsområde

Tomten huset ska stå på ligger i ett översvämningsområde. Beläget intill Lagan som har för vana att svämma över vart 25:e år eller så (det är 16 år sedan sist nu). Därför var platta på mark eller källare uteslutet redan från början. Det måste bli plintar, så huset kommer upp en bit ovan mark.

Stålskruvar

Plintarna i sig är ett miljöbekymmer. Jag ville verkligen bygga helt utan betong och plast. Så det fick bli stålskruvar som plintar. Stål är visserligen miljöbelastande det också, men i mindre grad än betong. Mycket smidigt var det dock. En firma kom med skruvarna, ägande två timmar åt att skruva ner dem en meter ner i marken. Så var den grundläggningen gjord!

Stomme och tak i trä

Sen byggde jag som satan under sommaren och förhösten. Sen fick jag mycket att göra i jobbet och nu har det legat i träda i två månader. 
Men stommen är helt klar och taket. Ledningar för avlopp, vatten och el är framdragna. Allt material som använts hittills är trä. Det enda som inte är organiskt hittills är spikar och skruv. Lenibfarna är av plast också, förstås.

Stommen ska gjutas in med hampakalk, deg är nästa steg.

Diffussionsöppet

Det ska inte vara någon plast i väggarna. Hampa är organiskt. Väggen kommer att fungerar ungefär som en timmervägg.Det blir öppet för fukt att vandra fram och tillbaka, i takt med väderleksskiftnigar.
Men 30 centimeter tjock hampavägg ska klara det. 
Nu står jag i begrepp att börja med själva väggen. Hampan ska gjutas. Jag har köpt hackade hampastrån från en odling i Skåne. Det ska blandas, i en vanlig cementblandare, med vatten och kalk till en slags seg massa.
Den fyller man i formar, på samma sätt som man fyller betongformar. Sen får det stå och torka någon dag innan man plockar bort formarna och fortsätter bygga väggen ett varv till.
Det låter enkelt. Men det är det säkert inte. Jag vet ju inte för jag har aldrig gjort det förut.
I morgon börjar jag förbereda för första gjutningen.
Herregud. Spännande!

Miljöfördelar med hampa

Koldioxidsänka, på ett år växer plantan tre meter, under husets livstid hinner man skörda ny hampa 100 gånger om, som fångar koldioxid ur luften och producerar syre.

Närodlat. jag hyrde en skåpbil och körde till odlaren i Skåne och köpte direkt av honom. Inga mellanhänder Hela avansen direkt till odlaren. Det känns fint.

Nyttig sidonytta. Delen som används till byggmaterial är stammen, som skärs upp i småbitar. Resten av plantan används till andra saker. Fröna går att pressa till hampaolja och restprodukten av det blir till djurfoder.

Relativt billigt. När jag räknade på alternativa byggmetoder och material hamnade hampan på en mycket rimlig nivå. Jag kommer att ha lös hampa som isolering i golv och tak. Och som gjuten hampakalk i väggar. Om jag istället hade gjutit en bottenplatta i betong med cellplastisolering under och mineralull i väggar och tak, så hade kostnaden blivit högre än med hampan.


Thomas Lundh

Redaktören drivs av Thomas Lundh. Denna blogg ska kommentera samtiden och ge en del tips och analyser inom kommunikation. Thomas Lundh är frilansjournalist och författare.

Kommentarer