Vår kurs ”Embrace the cold challenge” har nu kommit halvvägs. Tanken är att vi ska bada utomhus varje dag i hela januari. Jag har skrivit två inlägg om kursen tidigare, del1 och del 2.
Dag 16 erbjöd det vackraste vinterväder man kan tänka sig. Klarblå himmel, fint snötäcke och 12 minus i luften. En halv decimeter is på sjön också. Anders hade med sig motorsågen och fixade en fin liten badvak vi kunde hoppa i.
Positiva erfarenheter
Kursen är uppbyggd så att vi samlas i en ring runt lägerelden först och berättar om våra erfarenheter så långt. Under vardagarna badar flera av oss på olika håll och så samlas vi i kursgruppen på helgerna.
Det är kul att lyssna på hur de andra i gruppen upplevt veckan. Det är enbart positiva rapporter. Det händer någonting i samtliga deltagare. Ökat fokus, är det flera som upplever. Alltså i vardagen. Man tar sitt bad, blir klarvaken och får en slags extra skärpa. Det upplever jag själv också. Dagen blir liksom lättare att hantera. Minskat sötsug rapporteras också, och viktminskning som ett resultat av det. Jag har själv tappat ett par kilo, men jag kombinerar vinterbadet med en kostomläggning som gör sitt till. Men kanske att baden och den ökade skärpan gör det lättare att hålla dieten än det skulle vara annars.
Fler har tillkommit
Drygt två veckor har gått och ännu har ingen hoppa av kursen. Tvärtom har fler tillkommit. Ryktet om kursen sprider sig. Fler och fler vill pröva på. Det är fortfarande möjligt att haka på. Kursledaren Adam Svenssons hemsida hittar ni här.
Adam är yogalärare (bland annat) annars och brukar hålla i en övning med oss innan badet. Den här lördagen handlade det om andningsteknik, vilket man har nytta av både i badet och annars i livet.
Vänskapen växer
Det är mycket som händer individuellt i varje deltagare. Men det skapas också något mellan oss. Det tycker jag nästan är det intressantaste. Anders nämnde det vid första tillfället, att samtalsämnena blir annorlunda, jämfört med hur det brukar vara kring fikat på jobbet, till exempel. Nu efter att ha träffat gruppen några gånger förstår jag vad han menar. Det har gått väldigt snabbt att bli vänner. De flesta av oss har inte umgåtts innan och nu känns det som att vi har varit kompisar länge, trots att det bara är två veckor sedan kursen började. Det har väl att göra med att vi är på den här upptäcktsresan tillsammans. Vi delar något med varandra som är svårt att kommunicera med utomstående.
Det känns som en liten lyx också, i dessa pandemitider, att få tillfälle att göra nya bekantskaper. Vi hungrar alla kanske extra mycket efter mänsklig gemenskap nu
